Ekorrhjulet
Känns som att jag är fast i ett ekorrhjul.
De är samma sak dag ut åh dag in, året runt.
Aldrig någon förändring.
Jobb, städ, tvätt, barn, handla osv. Sen börjar de om.
Var är själva livet?
Den där känslan man ska ha att nu mår jag bra. Såhär ska livet se ut.
Kommer den känslan någonson att komma?
Tveksamt..
Jag sitter bara inne i denna lägenheten. Går aldrig ut på något längre,
Jag skäms! Jag skäms över att ifall ja stöter på någon som inte sett mig sen innan ja blev sjuk. Den personen har inte sett denna "tjocka" väldigt slitna tjejen som gör allt i sin makt för att orka le och vara trevlig när ni träffas.
De är fejk.. När ja kommer till bilen eller va de nu är så är min hjärna helt slut.
Att då lyckas hitta någon som skulle kunna tycka om mig för den jag är i mitt värsta känns ju jämt liiiiiite långsökt. :(
Men ja fortsätter ta den ena dagen efter den andra.. Är väl inte så mycket annat att göra.
Ha de gött haaajj.